Sprint 4

Jag missade tyvärr Sprint 3 då vi var på Hasslö, så för att inte hamna hopplöst efter i tabellen var jag tvungen att vara med denna gång. Extra kul var att även Per följde med och lärde känna sin bil på konbana! Det blev en varm och rolig eftermiddag och sommarkväll på Vårgårda flygfält.

Kvällssolen passade fint för fotande

Per och jag gav oss iväg 14.30 mot Vårgårda. Jag hade dörrarna på och den gassande solen gjorde det riktigt svettigt i kupén. Strax före Alingsås passerade vi en glad, vinkande Fredrik med sin sjua på släp. Även Gustav i sin silvriga MX5:a fick se sig omkörd. Men i Alingsås skildes våra vägar då vi tog Vänersborgsvägen upp till Bergstena och anlände Vårgårda västerifrån istället för den närmare motorvägen. Lite mindre trafik och roligare väg i mitt tycke. Och dessutom nyasfalterad!
På plats i lagom tid innan första start passade Per på att plugga in race-flaggorna för att ta försäkringen som krävs för att köra.

Tittar man noga kan man se Per plugga flitigt

Förargenomgång

Det var gott om deltagare - 31 ekipage om jag inte hörde fel - så det blev en del väntan mellan sprinterna. Och som vanligt en härlig blandning av bilar: Ford Mustang -65, Datsun 280z, Lotus Elise, Opel Speedster, Smart Roadster, Ford Focus RS, Skoda Oktavia RS, Audi A4, några BMWs samt förstås ett gäng MX5:or och sjuor.
Eftersom jag de två tidigare sprintracen gjort precis samma misstag på första rundan - stått på för hårt i slalomen, missat en kona och fått svänga runt och ta om den - så tog jag det lite lugnare första omgången. Inga misstag och en 62-tid. Helt okej. Andra sprinten kapade jag 2 sekunder. Det blev 3 rundor till, på ungefär samma tid. De sista rundorna testade jag att ligga kvar på 2:an hela vägen. Då låg jag nånstans mellan 5 och 6 tusen varv. Det ger ju lite bättre vrid, men jag tror inte man har så stor nytta av det i slalomen, då man ändå måste hålla ungefär samma fart hela vägen. Intressant att prova dock. Men ett av de återstående intrycken från dagen är att jag understyr för mycket i vändningarna. Framhjulen kanar även när jag trycker på ordentligt för att få ut bakändan. Jag börjar mer och mer luta åt att beställa nya däck. Bakdäcken känns dock OK...
Ett av de mer spännande inslagen under kvällen var att en pilot kom fram under förargenomgången och sa att han skulle lyfta med sitt plan om en halvtimme. Vi behövde inte flytta konerna, men vi sa att vi skulle vinka när det var fritt för honom. Fast han väntade inte på nån vinkning utan lyfte ändå, medan det var en bil på banan!

Inga onödiga säkerhetsmarginaler här inte

Det var varmt och svettigt och gick åt mycket dricka. Men Per och jag hade riktigt kul!

Pers sista åk

Jag in action

Kikar närmre på tidtagningsprotokollet

Håller humöret uppe i väntan på min tur

Jag kunde nog legat kvar på 2:an hela vägen låter det som

Per på väg till nästa sprint

Mycket köande blev det

Här är det detaljerade resultatet

Sjuor i motljus

Fredrik testar den välljudande Datsun

På vägen hem testade vi att köra E20 hela vägen. Det går väl lite snabbare, men det är mer trafik och den känns lite otryggare än Vänersborgsvägen; mycket på grund av att jag vet att den sträckan är olycksdrabbad.

Vägen hem

Teknikrapport då?
För ett par dar sedan var Aron och jag ute i garaget och justerade givaren för hastighetsmätaren. Bort med bakhjulet och justera avståndet från givare till kugghjulet på bakaxeln. Det ska vara 0,5-1 mm enligt expertisen på Lotus Seven Clubs forum. Svårt att mäta utan bladmått (måste nog till Biltema igen). Men det verkade ligga på ca 0,5 mm, så jag skruvade ut lite. Ingen skillnad i resultatet - mätaren lade av ungefär som vanligt. I övrigt inga problem - Severin spinner som en katt och tuggar på utan strul!

0,5 mm? 

Den nya domkraften kom till användning. Och Aron hjälper gärna till.