Orust runt

Semestern är nu slut, men semesterkänslan fortsätter att hänga kvar - speciellt när det är så här fint väder en helg. 29 grader, molnfritt och vindstilla utlovades. Vi hade sagt att vi skulle upprepa vår morgontur från juli, när tillfälle gavs i augusti. Tyvärr fick vi inte alla med oss, då Axel hade annat inplanerat. Men jag, Per och Fredrik stämde träff kl 07.00 vid Vikingagrillen bredvid Bohus fästning en lördag morgon.

06.50 var jag först på plats och passade på att toppa upp

Strax anslöt de andra. Fick bli gruppbild med min skugga.
 

Jag hade fått för mig att Orust vore kul att prova; många år sedan jag var där. Föreslog en rutt som fick övrigas godkännande. Vi började med att ta oss upp till Diseröd och sedan skogsvägar till Spekeröd. Några av vägarna sista biten där var lite väl lappade. Så här tidigt var vägarna tomma och solen förmådde inte riktigt värma upp oss ordentligt, så jackorna var fortfarande på. Men det är den här tidiga körningen som är bäst!

Nu skymtar Tjörnbron

När vi väl kommit över till Tjörn tog vi direkt av söderut ner till Kållekärr. På vägen passerade vi rondellen vid Wallhamn där det blev ett extra varv. Stor och fin rondell - värd en omväg (i alla fall om man redan är på Tjörn...). Väl i Kållekärr tog vi Sundsbyvägen (fin väg - på rekommendation av Fredriks kompis) som ledde upp mot Orust igen. 

På Orust är Varekil det första samhället man kommer till. Där hade jag hittat en omotiverat slingrig väg med Google Maps kallad Stalavägen. Gick visserligen rakt genom samhället, men serpentinerna i början var kul. Fortfarande ganska tidigt och ingen trafik att tala om. Men nu började ändå klockan ticka på och snart dags för frukost. Vi tog oss ut till Nösund och svängde in i viken, genom Sveriges första vägtunnel - Boxvikstunneln - och stannade till på en liten grusplätt vid bron över Boxviks kile. Här inmundigade vi vår frukost ute på en brygga.

Sämre ställen att äta frukost på finns det nog
Alltid är det nån som har modifieringar som behöver inspekteras


Te, mackor, juice och bulle. Vi tog god tid på oss. När det var dags att ge sig iväg igen tog vi en liten sightseeing-sväng ut till Mollösund. Men nu hade öborna vaknat och det var inte längre tomma vägar för oss, så vi fick gott om tid att se på omgivningarna.

Klassisk hjulbild för en Caterham. Vanligtvis kan man härifrån se fjädrarna jobba - dock inte på en CSR.
Klarblå himmel och ett löjligt småflin

Från Mollösund blev det lite större vägar via Ellös till Henån. Mycket fina vyer!

Sedan var tanken att vi skulle ta en liten slingrig väg längs Grindsbyvattnet ner till Svanesund. Jag hade försäkrat mig via Google Maps att det var asfalt och den såg riktigt spännande ut! Men strax efter Torps kyrka blev det stopp då vi möttes av grusväg! Det blev till att backa upp till kyrkan igen och börja konsultera Google Maps för alternativa vägar. Då kliver det fram en kille från huset bredvid kyrkan och börjar språka med oss. Det visar sig att han är engagerad i forumet locost och också äger en Seven! Fredrik, med brett kontaktnät inom rejsing-communityn, hittar genast gemensamma kontakter. Vi fick höra att vår planerade asfaltsväg nyligen grusats (gamla bilder på Google Maps), men fick tips på hur vi istället skulle ta oss ner till Svanesund: först upp till slussen och sedan "kustvägen". Den var rätt lappad och lagad och vi fastnade bakom en hästtransport. Men vi kom i alla fall runt ön.

Stopp vid Torps kyrka för omplanering av rutten

Väl nere i Svanesund stannade vi till vid macken och dividerade fortsatt rutt. Antingen via Tjörn och Stenungsund och hålla oss väster om E6:an tillbaks till Kungälv. Eller - om vi har tid - åka Svanesundsfärjan till fastlandet och genom skogarna österut till Västerlanda och följa älven ner till Kungälv...

Färja är kul! Så fick det bli.

Naturlig bensträckare. Och kul med turister som kommer och vill fota.

På fastlandet tog vi oss via Svenshögen ner till Ucklum på trevliga vägar. Och i Ucklum tog vi vägen mot Västerlanda som visade sig vara alldeles nyasfalterad, bred och fin! Härlig körning!

Dagens rutt

Och nu passade vi även på att byta bilar med varandra. Per och Fredrik har ju båda Westfields som på pappret är väldigt snarlika. Men när de ändå höll på att byta med varandra passade vi på att göra full rockad, så efter några mil hade vi alla testat varandras bilar. Mycket intressant att jämföra! Fredriks var väldigt mjuk i fjädringen (lite väl för min smak), men lätt och precis i styrningen och man satt lågt ner i den. Pers var utan vindruta (intressant att prova) och man satt högre i den. Med lite mer toe-out var den väldig ivrig att byta riktning - krävde mer engagemang. Och den hade ett härligt vrid när motorn kom upp i varv. I jämförelse kändes min styrning väldigt sammanhållen i högre fart - man kan slappna av och köra med en hand på ratten utan att det känns svajigt. Min var också märkbart tystare än de andra (den stora dämparen gör sitt jobb). Cosworth-motorns 2,3 liter märks då den ger mer respons även på låga varv. Och min fjädring var hårdast. (Då har jag ändå fått den utbytt till original - när jag köpte satt racefjädring på.)

Många små stopp och byten. Kul!

Summa summarum är jag väldigt nöjd med min Caterham. Dock är jag lite avundsjuk på lättheten i styrningen på Westisarna. De kändes lite mer engagerande i svängarna.

Det blev en riktigt härlig runda i mycket trevligt sällskap! Fina vyer ute på öarna och goa vägar i skogen. Den sista timmen var det riktigt varmt och svettigt.

Fin bild tagen av Per

Teknikrapport:

  • Jag har inte hunnit kika på sensorn till hastighetsmätaren ännu. Hastighetsmätaren lade av redan innan Kungälv. Hoppas hinna kika på det under veckan.
  • Men jag har monterat tillbaks laptimern som satt i då jag köpte. Den kan man han inställd på att visa hastigheten istället för att ta varvtider på bana. Den förra ägaren sa att han hellre litade på den än på hastighetsmätaren som han tyckte var "brittisk". Jag börjar förstå vad han menade...
  • Och jag har nu monterat panoramabackspegeln (kan ses på några av bilderna ovan). Böjde till ett par beslag i aluminium och spraymålade svarta. Sitter fast med dubbelhäftande tejp, som faktiskt höll hela dagen. Får se hur länge det funkar.

Kommentarer